söndag 12 januari 2014





Helgpyssel

 

En helt vanlig lördag med ett regn som inte vill sluta strila ner, vi gör lite ärenden på förmiddagen, kollar runt på lite olika saker. Handlar på Apoteket och city gross sen släpper gubben av mej och tar sej själv ner till garaget där han älskar att gå runt och pula och plocka lite. Jag gillar att göra samma sak hemma. Jobbar man hela dagarna i en annan stad och inte är hemma förrän sent på kvällen så är helgerna lite heliga, det gör mej inget att bara finnas till och gå här hemma och pula lite för mej själv. Skrota liksom



När jag kom hem tog jag kattkillarna till hjälp skulle jag nog kunna säga, de satt båda nedanför skärbrädan i köket medan jag putsade en bit nötbog. Den blev till både ett par goda biffar och en gryta, som nu står på spisen och puttrar. Vi älskar grytor, helst ska potatisen koka med så att den får smak av allt. Har bjudit flera på den och alla frågar hur jag gör så nedan här följer en liten redogörelse. Det bästa med grytor är just det att du köper billiga stycksaker för att sedan låta dem koka länge, talar om minst 2-4 timmar beroende på storlekarna av köttet och mängden.

Gryta


1 kilo nöt/fläskkött (exv. bog, högrev) som skärs i 2-3 cm bitar

2 buljongtärningar

5 dl vatten

Salt peppar örtkrydda

Bryn köttbitarna i en stekpanna, krydda. Lägg över köttbitarna i en gryta eller större kastrull. Vispa ur pannan med 2½ dl vatten och häll detta över köttet, tillsätt de två buljongtärningarna. Låt nu detta småkoka i 2 timmar ungefär – håll koll på att det inte kokar torrt och fyll på med mer vatten efterhand.

Potatis – så mycket man vill ha, 3 morötter, skurna i större bitar

2 gula lökar skurna i klyftor tillsättes efter hand. Persilja mot slutet.

Total koktid ca 3-4 timmar.

 

Jag är en sådan som kan tycka om att läsa kok- och bakböcker, jag gräver ner mej och funderar, fantiserar och klurar lite. Har alltid gillat Per Morberg, Jamie Oliver, Paolo Robertos och inte minst Pluras böcker. Den sistnämndes spanska är riktigt roligt att titta i. Annars är jag ju Italien freak som många vet och jag vurmar även för svensk husmanskost. Det italienska kökets husmanskost är och då helst de södra regionerna riktigt rustikt och grönsaksbaserande med mycket tomater, lök och massa annat gott och att låta det puttra och dra länge -fyller köket med aromatiska dofter. Eftersom att jag bott i Italien och även arbetat på en italiensk krog här i Sverige så har jag sparat på mej favoritrecept som jag aldrig tycks tröttna på. Ett av dem är nog italienska köttbullar efter Nonna Carmellas recept. Nonna Carmella var, måste tyvärr säga var då hon gick bort för ett par år sedan, farmor i den familj som jag arbetade hos för många år sedan, det var en sån där härlig krutkärring med råg i rygg och en stolthet över vem hon var och hon satt inne på många goda recept och lärde mej lite annat nonsens som var bra att kunna för att bli en finfin hemmafru. Jag ler åt tanken, hon var lite av den gamla arten italienska tanter men alldeles, alldeles underbar. Här följer hennes recept på köttbullar.



Paolos napolitanska köttbullar med Bombolottipasta
Polpette / köttbullar

Köttbullar
500 gram  nötfärs


2 dl  brödsmulor, små, små bitar av dagsgammalt bröd/ 1 dl ströbröd


0,5 msk  vatten


1st  ägg
1 dl  parmesanost, färskriven
1 msk  olivolja, gärna le zie
1 tsk  salt
1 krm  svartpeppar
olivolja till stekning

Häll brödsmulorna/ ströbröd i en skål, skeda över lite vatten och rör om. Lägg i nötfärs, ägg, parmesanost, persilja och olivolja. Smaka av med salt och peppar. Rör samman allt och forma sedan färsen till stora köttbullar, ca 16 stycken.

 Hetta upp olja i en stekpanna. Lägg försiktigt ner köttbullarna och fritera dem runt om i ca 5 minuter. Vänd dem med två matskedar så att de får fin stekyta runtom. Lyft över köttbullarna på hushållspapper och låt dem rinna av i någon minut.

Lägg dem sedan i en kastrull och slå över två burkar krossade tomater, 1½ tsk salt och 1 tsk oregano. Låt detta puttra på svag värme i minst ½ timme.


Nu har det handlat mycket om kött så vi måste väl avluta med något annat, är ju en storälskare av grönsaker också. En av mina favoritgrönsaker är zucchini och för två år sedan så köpte jag en torkmaskin på Netto, en av de bästa investeringar jag någonsin gjort. Jag bestämde mej för att inte bara torka äpplen och andra bär utan en dag skivade jag ett par zucchini och lät torka dem. Har haft enorm nytta av dem för jag slänger bara ner dem i grytor eller ratatouilles och efter en stund har de sugit upp vätskan och känns som nya. Så till sommaren åker ett nytt gäng in i torken för nu har jag använt upp de sista.

 

 

Spaghetti med zucchini

500 g spaghetti
1.5 kg zucchini (helst små späda)
olivolja till stekning
1–1.5 tsk salt
1.5 krm svartpeppar
75 g smör
pecorino, färskriven
2 msk basilika, strimlad

Skölj, ansa och skär zucchinin i tunna skivor. Hetta upp rikligt med olivolja i en stekpanna och lägg i zucchiniskivorna. Salta och peppra och stek dem i omgångar tills de är mjuka och gyllenbruna. Ställ åt sidan. Koka spaghettin ”al dente” i en kastrull med lättsaltat vatten. Låt pastan rinna av, men spara 2–3 matskedar av kokvattnet. Skär under tiden smöret i små bitar och lägg dem i botten på pastakastrullen tillsammans med det sparade kokvattnet. Ställ tillbaka kastrullen på spisplattan, låt smöret smälta på mycket låg värme och häll genast tillbaka spaghettin i kastrullen.  Blanda ordentligt.  Rör snabbt, men lite i taget, ner den rivna pecorinon. Tillsätt zucchinin med den olivolja som finns kvar i stekpannan. Blanda noga och smaka av med salt och peppar.  Blanda till sist ner basilikan.
Servera direkt med lite svartpeppar och pecorino ovanpå

Potatis är väl gott och tänk så mycket gott det finns att göra av den lilla knölen. Den första färska är så god så att man kan som mamma alltid sa "äta den naken" - det var ett uttryck hon använde sej av om det var något som för henne var extra gott. Både hon och jag älskade restaurang La Uvas patate di aglio - en friterad potatis nerrörd i  har försökt någon gång att få ur ägaren hur receptet är men nej ett familjerecept -hemligt. Nu har Plura hjälpt mej.


Patate con aioli
4 medelstora potatisar
1 vitlöksklyfta
Persilja

Till aiolin:
1 ägg
3 dl olivolja
Juice från en pressad citron
Salt

Aiolin:
Lägg ägget i en skål med nypa salt tillsätt långsamt oljan samtidigt som du vispar våldsamt. När du får en blandning tjocknat, tillsätt citronsaft. När majonnäs är klar tillsätt pressad vitlök under omrörning.

Potatisen:
Tvätta potatisen. Fyll en kastrull rikligt med vatten, koka potatis med skalet på. När färdig kokt låt dem svalna och skala sedan bort skalet och skärs i stora tärningar. Häll olja i en kastrull och hetta upp, fritera sedan potatistärningarna tills de är gyllenbruna Blanda potatisen i en skål med en del av aiolin och spara resten. Hacka persilja fint. Slutligen, placera potatisen på ett fat, häll över resten av aiolin och strö hackad persilja på toppen.


Så nu till slut så måste vi ha ett gott bröd. En av mina favoritbagare är Jan Hedh, hans bok "bröd" har jag läst fram och tillbaka. I julas så bakade jag ett vitt bröd som tog lång tid att jäsa men jag anser att det sköter sig så mycket själv. Brödet var luftigt och smakrikt och stod och jäste i 48 timmar . Det går att smaksätta om man så vill, exv. soltorkade tomater eller örter. Jag valde att baka det utan tillsättningar. Så nu till receptet på Jan Hedhs goda bröd.


Bröd
1000 g Manitoba Cream
10 g jäst
650 g vatten
20 g havssalt
Lös upp jästen i vattnet och häll den över mjölet.
Knåda degen med köksmaskin på lägsta hastighet i 13 min eller i 20 min för hand.
Tillsätt saltet och knåda degen i ytterligare 7 min. Öka hastigheten om du använder en köksmaskin.
Kontrollera att degen är riktigt elastisk genom att sträcka degen mellan tummarna till en tunn hinna - spricker degen bör man knåda den lite till.
Lägg degen i en lätt inoljad plastlåda med lock eller en lätt inoljad bunke täckt med en fuktig bakduk och låt vila i 60 min i rumstemp.
Lägg upp degen på det mjölade bakbordet och stöt samman degen. Lägg sedan tillbaka den i lådan/bunken.
Upprepa stötningen efter ytterligare 60 min och låt degen vila i 10 min direkt på bordet eller i lådan/bunken.
Dela degen på mitten och forma två avlånga bröd utan att knåda degen för mycket.
Lägg dem på en torr, mjölad duk och mjöla på bröden. Låt dem jäsa till dubbel storlek (ca 60 min).
Sätt ugnen på 250ºC på en bakplåt eller en baksten i ugnen.
Gör ett långt snitt på längs av brödet med en skarp kniv. Lyft in bröden i ugnen och spruta in rikligt med vatten i ugnen med hjälp av en blomspruta. Stäng luckan. Sänk temperaturen efter 5 min till 200ºC . Lufta ugnen efter 20 min genom att öppna ugnsluckan och upprepa det två gånger till under bakningen för att skorpan skall bli knaprig.
När innertemperaturen inuti bröden är 98ºC är de färdiga.
Sätt dem på galler att svalna.


Avslutningsvis - något sött, eller efterättsaktigt.  Är inte för det där riktigt sötsliskiga som många älskar, efter en god middag som gärna får ha styrka och angenäm smak önskar jag oftast något läskande som typ sorbet eller bara en kula vaniljglass med färsk frukt. I typ Italien har man sällan sliskiga efterrätter utan endast "un po di frutta”, lite frukt helt enkelt men vill man ha det lite sött till så gör gärna den här vaniljglassen som en gammal väninna till mig oftast gjorde när jag bodde i Norrköping.

 

Vaniljglass
1 vaniljstång
4 dl standardmjölk
3 dl vispgrädde
6 äggulor
2 dl strösocker
Dela vaniljstången, skrapa ur fröna. Koka upp mjölk, grädde, vaniljstång och frön, dra sedan ifrån plattan.
Vispa ägg och socker till en ljusgul fluffig massa.
Under omrörning, häll den varma gräddmjölken över äggvispet. Häll sedan tillbaka blandningen i kastrullen. Sjud till 84 grader, eller tills den börjar tjockna. Häll upp i form, täck över. Låt svalna i rumstemperatur, ställ sedan in i frysen. Rör om i den var halvtimme de tre första timmarna för att slippa isbildning.




Så nu hoppas jag att jag lyckats kittla era smaklökar lite så att lusten till att fixa lite gott inför kanske nästa helg, både till dej själv eller kanske en middag för nära och kära.