måndag 4 februari 2013


Små ord – stora resultat

Ibland behövs inte mycket för att man ska bli glad. Igår exempelvis blev jag både rörd och glad över att min lilla gest mot P gjorde sån påverkan. Jag har som person alltid varit en sån som bryr mej, är omtänksam osv. I min familj fick vi lära oss det att man vinner inte på att inte vara snäll utan – gläd andra en extra gång det kan gynna en själv i slutändan.

 
 
 
Han har legat sjuk hela helgen och jag menar sjuk – inte det där vanliga som vi tjejer kan driva våra män med ” ohhh är du förkyld lilla vän” nej Peter var sjuk och det var synd om honom. Jag tog cykeln och trampa upp till honom med Alvedon, dricka och lite mat – ringde även på vägen när jag var utanför Kajos och fråga om han ville ha en hamburgare och det ville han. När jag kom upp var dörren låst, jag satte nyckeln i låset och gick in – han låg i sängen huttrande, med värmedynan på och kläder och täcke. Han såg frusen ut och febrig på en gång..
 
Jag hade inte tänkt stanna först mest på grund av chansen att själv bli smittad men jag insåg rätt snart att han kände sig hemskt emlig och ensam. Jag stannar en stund och håller dej sällskap sa jag – satte på en kopp kaffe och tog några godisbitar från hans skål på vardagsrumsbordet. Vi låg i varsin soffa och såg på tv och drack kaffe. Han frös och huttrade men jag såg att han var glad över sällskapet. Han sa du kanske skulle ha gasmasken på så att du inte smitts – nej sa jag – jag tar risken.

När jag senare kom hem så ser jag att han har skrivit på fejjan – och blir så glad över det. Närmare 30 personer gillar det och en hel del kommenterar – men för mej betyder det mest att jag ser att det jag gjorde för honom – gjorde honom glad och rörd..
Men det är väl så att när man känner att man vill vara tillsammans med någon så känner man en viss samhörighet och vill man göra allt för att den personen ska må bra – så gott det går alltså. Man kan ju inte bota en influensa – men en kram kan man ge och cykla upp till hans hus och lämna lite saker och stanna en stund så att den totala ensamheten avtar lite i alla fall – det kan jag göra.
 

Att visa i ord och handling att vi bryr oss om varann att den andre faktiskt betyder en hel del för den andre tycker jag är viktigt. Det behöver inte vara storslagna saker- utan en smekning över axeln när man går förbi, en kram, ett leende, ett sms, att få gosa ihop, skratta eller gråta ihop – eller som nu igår att få läsa ” jag tror att jag har träffat världens goaste gumma”
 
Tack gubben– älskar dej också!
 
 




söndag 3 februari 2013


Lång ensam helg
 
Ibland blir det ju bara så att den ene av oss blir sjuk och vi då inte kan umgås – tur då att man inte är av den naturen som faller ihop som en lövhög då och inte får något gjort alls. P var lite hängig hela förra veckan och sen när fredagen kom så var han inte bra, kände sig sliten och ville vila den kvällen. Ok sa jag köpte lite vin och åkte hem till mej själv för en myskväll med lång dusch och god mat.
När jag sen vakna på lördagen var det faktum P hade fått influensan och var riktigt dålig. Ok hm kändes konstig vi hänger alltid ihop på helgerna så vad göra nu då?
 
Jag kavla upp ärmarna. Började röja och rensa – det kändes skönt och det utvecklades mer o mer och till slut hade jag fullkomlig storstädning och ville ha in vårtecken in i hemmet. Ute hade snön yrt på natten och det låg ett vitt täcke på marken igen – men detta skulle inte stoppa mej tänkte jag. Byte av gardiner och tog bort alla blommor från fönstren, torka och gned in marmorn med matolja som mamma lärt mej att göra. Blommorna åkte in i duschen och fick en välbehövlig sådan – vissa planterades om och fick lite extra utstyrsel i form av lumme som jag plockat ute i Saxtorp på nyårsdagen hos goda vänner.
Så höll jag på – sen kom tanken står alla möbler där jag egentligen vill ha dem?? Näe ut drogs byrån till hallen och vet inte vad som hände men ursnyggt blev det.
Jag fortsatte med snabeldraken och moppade golven två gånger så det luktade liljekonvalj i hela lägenheten. Tanken och lusten fick jag till att även ta balkongen men – där stoppade jag mej för det är inte dags ännu.
Men nya dukar – snygga installationer och mer idéer kom fram hela tiden..
Jag satte mej ner och klippte och klistra ihop ett litet album med idéer som jag kan ha användning för nu en tid framåt. Älskar att hålla på så här och pyssla, dona och fixa. Ger sån ro i kroppen och jag mår så bra av det. Resultatet blev riktigt bra överlag också – tycker så mycket om mitt hem.Och även om jag höll på mer än vanligt och att jag saknade P hela kvällen så såg jag till att använda tiden till sånt här som jag gillar.
 
Nu har söndagen kommit och jag har just kommit hem från att hälsat på min sjukling som var riktigt dålig och emlig som vi säger i Södermanland. Emlig ja då är man så där matt, känner sig liten och frusen och ja ja ..lite som att vem ska trösta knyttet..
 
 
..och jag har fortfarande lust att fortsätta tänka ut nytt –sitter nu här i min städade lägenhet och ska fortsätta på mitt collage..