Små ord – stora resultat

Ibland behövs inte mycket för att man ska bli glad. Igår exempelvis blev jag både rörd och glad över att min lilla gest mot P gjorde sån påverkan. Jag har som person alltid varit en sån som bryr mej, är omtänksam osv. I min familj fick vi lära oss det att man vinner inte på att inte vara snäll utan – gläd andra en extra gång det kan gynna en själv i slutändan.

 

 

 

Han har legat sjuk hela helgen och jag menar sjuk – inte det där vanliga som vi tjejer kan driva våra män med ” ohhh är du förkyld lilla vän” nej Peter var sjuk och det var synd om honom. Jag tog cykeln och trampa upp till honom med Alvedon, dricka och lite mat – ringde även på vägen när jag var utanför Kajos och fråga om han ville ha en hamburgare och det ville han. När jag kom upp var dörren låst, jag satte nyckeln i låset och gick in – han låg i sängen huttrande, med värmedynan på och kläder och täcke. Han såg frusen ut och febrig på en gång..

 

Jag hade inte tänkt stanna först mest på grund av chansen att själv bli smittad men jag insåg rätt snart att han kände sig hemskt emlig och ensam. Jag stannar en stund och håller dej sällskap sa jag – satte på en kopp kaffe och tog några godisbitar från hans skål på vardagsrumsbordet. Vi låg i varsin soffa och såg på tv och drack kaffe. Han frös och huttrade men jag såg att han var glad över sällskapet. Han sa du kanske skulle ha gasmasken på så att du inte smitts – nej sa jag – jag tar risken.

När jag senare kom hem så ser jag att han har skrivit på fejjan – och blir så glad över det. Närmare 30 personer gillar det och en hel del kommenterar – men för mej betyder det mest att jag ser att det jag gjorde för honom – gjorde honom glad och rörd..

Men det är väl så att när man känner att man vill vara tillsammans med någon så känner man en viss samhörighet och vill man göra allt för att den personen ska må bra – så gott det går alltså. Man kan ju inte bota en influensa – men en kram kan man ge och cykla upp till hans hus och lämna lite saker och stanna en stund så att den totala ensamheten avtar lite i alla fall – det kan jag göra.

 

Att visa i ord och handling att vi bryr oss om varann att den andre faktiskt betyder en hel del för den andre tycker jag är viktigt. Det behöver inte vara storslagna saker- utan en smekning över axeln när man går förbi, en kram, ett leende, ett sms, att få gosa ihop, skratta eller gråta ihop – eller som nu igår att få läsa ” jag tror att jag har träffat världens goaste gumma”

 

Tack gubben– älskar dej också!