Bloggeri
bloggera
Hm jag utlovade imorse en blogg om olika typer på facebook. När jag skrev det så tänkte jag på alla vänner
man har på fejjan och vad olika vi alla är, och hur olika vi ser på detta
fenomen facebook– vissa ser man jämt och ständigt antingen glada, arga eller
besvikna. Vissa har jämt bekymmer och vissa verkar alltid glada.
Jag tillhör nog den glada gruppen – jag gillar facebook –
tycker det är ett socialt media som är kanon för att träffa nya människor och
vänner på. Jag har fått många fina härliga vänner genom facebook. Vissa har jag
träffat såsom Katarina, Jenny och Peter R – enormt trevliga Malmöiter. Sen har
man dom man träffat genom vän till vän och på så sätt fått fina nya kontakter –
jag tänker Stina, M-L, Ronnie, Camilla.
Sen har jag en hög vänner som jag aldrig träffat men som kommit att bli helt
underbara vänner som jag kan dryfta i stort sett vad som helst med – ler åt
morgonens diskussion med Jonas, och Anders jo men dej har jag ju träffat –
fortfarande till salu kanske ;) Jag har Eva R, Monica, Jane och inte att
förglömma Janni - ni är alla helt underbara
och jag skulle vilja träffa er.
Sen har jag en grupp vänner som verkar smyga runt, de
skriver aldrig något så man kan ju undra vad gör ni här om ni nu inte vill vara
sociala osv – när jag träffar er personligen får jag ofta hör ”gud vad du
skriver på fb” – ja säger bara ock? Och jag menar om sådana som jag inte skrev –
vad skulle ni då göra på fb – då hade ni ju inget att läsa eller irritera sig
över – er kallar jag för smygarna. Ni ser ner på Fb vill lämna säger ni - men ändå smyger ni runt och läser både det
ena och det andra – ni påstår att ni inte är inne på fb men ändå verkar ni veta
det mesta vad som där skrivs. Visst är det konstigt ;)
Sen har vi gluttaren, han/hon finns där och vi ser dej, du har
en grön plutt vid namnet du gillar vad vi skriver, men kommenterar väldigt sällan – men ändå du
talar om att du finns och sånt gillar vi. Fnissaren är du som ofta kommenterar
med en smiley J eller ett Hahahaha.
Den grupp som ja kan höja mest på ögonbrynen för är nog de
fräsande och arga människorna – hm varför spy galla över allt och alla och
varandra genom fejjan – är det inte bättre att i så fall om man inte kan
träffas ta det via pm. Jag förundras över er drama queens som jag också kallar
er för – hur mycket av er egen energi som ni lägger på att gapa, skrika och förbanna
hmmmm …. Istället för att satsa på att vara glada..
De förbittrade är de som aldrig har något glatt att berätta
utan bara skriver när något går galet, går sönder, förloras, försvinner – eller
att ni ständigt mår dåligt.. Där känner jag också - visst delge det om det gör
att ni mår bättre men jag tror att ni själva skulle må bättre av att ta efter oss
glada spralliga medspelare.. fast om man som glad spelare skriver något glatt
så kommenterar den förbittrade med ett hånflin och en sarkasm – i min värld
åker ni fetbort omedelbart som vän J
Sen har vi er som delar – ellar ska vi kalla er för dealare
;) – ni delar andras statusar, gilla sidors statusar – må bra sidors statusar
och en hel andra drös sidor – jo många är bra men ibland blir det för mycket
enligt min åsikt. Jag vill hellre läsa om Dej. Vad har du gjort idag som får
dej att må bra? Lever du efter de busdskap de dealar ..
Det här med fejjan är en värld – en social värld och jag
skulle vilja säga det att ni som inte gillar det – låt oss som gillar slippa
era gliringar. Ni tror att ni kan påverka oss genom ert ”GU vad du skriver mycket”
– men låt mej berätta en hemlis eller två ;) det går inte samt det att för mej
personligen så är fejjan och denna blogg en befrielse – var i flera år förbjuden
att ha fejjan och en blogg gud förbjude. Låt mej få vara den jag är – snälla jag
ber er. Jag är en glad person, en sprallig liten idiot om du så vill och du
behöver inte läsa eller kommentera mej – det finns andra glada, inspirerande
människor som gör det – låt mej få sprida min glädje till de som vill läsa om
den och gilla den.
Är ju en av de som du aldrig träffat utanför fejjan. Kan säga att jag gillar att läsa vad du skriver och delar med dig av. Blir ofta glad när jag läser. Så snälla fortsätt skriv jag gör det och tänker fortsätta med. Kraam Jill
SvaraRadera