Morgonstund har guld

i mund säger man

 

Jag får ofta klarast tankar om livet och mående, hur jag ska tänka, vara, se på mej själv på tidiga morgnar. Den här morgonen är inget undantag. Kom på mej själv att jag känner mej så glad och pigg numera orkar jag mycket mer än för bara någon månad sedan. Tankarna snurrar dygnet runt och ibland fallet en polett ner som man säger och det låter katching inne i huvudet och jag ler...

Som sagt den här morgonen är inget undantag , kom på det här med min energi, katching......det är ju så att lever man i en negativ miljö så blir man själv snart slö och lat, lite gnällig. Gnäller över sånt jag annars inte gnäller så mycket över. Man känner sig tradig och livet känns inte kul. Vissa människor påverkar en ju mer eller hur?

Jag lever som många av er vet med en ständig värk i min skuldra och delar runt omkring den, men efter operation och all sjukgymnastik jag fått plus alla sk verktyg Madeleine, min sjukgymnast gav mej så har jag kommit dit hän "längre än så här kommer jag inte, spelar ingen roll att ojja sig eller gnälla, det är som det är”.

 

Jag har ont men trotsar den många ggr. Visst jag gör saker ibland som jag inte borde göra men WTF ...jag lever och livet är underbart. När den katchingen kom så vet jag att jag blev lugn och sen började jag leva. På jobbet säger de som ibland har ont axeln att de skäms för att gnälla när de ser mej och vet att jag har värk jämt och ändå verkar så glad. Jag brukar då säga att där kommer det  buddistiska tänkande in- och det lyder som så att -det om jag inte kan göra något åt , inte påverka på något större sätt - då låter jag inte det ”problemet”  påverka mitt liv och absolut får det inte ta min energi och min glädje ifrån mej.

Morgonens katching hänger ihop med den ovan, jag orkar inte gnälla och gå omkring och vara tradig. Jag vill vara glad så alltså väljer jag det och låter inte värken, tankar som jag inte kan lösa nu - jag låter inte det ta min energi. Det finns mycket gammalt  i mitt liv som inte är av vacker natur men jag har några vänner, ni är få som vet hela storyn....som jag har pratat med plus att jag var så modig att jag tog till proffessionell hjälp, steget dit kunde kanske varit långt men det var en polistjej i Varberg som satte den kontakten. Men nu har jag i mej själv bearbetat det som går att bearbeta, resten går inte och det säger mitt proffissionella stöd också - Let go of it, nu är det så är , du måste leva och Du måste välja hur du ska leva. Fortsätter du grubbla blir du bitter och känner dej, gnällig och tradig. Du måste vilja sa hon - du får inte låta det här som hänt sätta prägel på de kommande 40-50 ja kanske 60 åren. Och den enda som kan göra det , den enda om kan sätta ner klacken i marken, stoppskylten i marken är du själv.

 

Så det gjorde jag i och med samtalen med Stina och allt skrivarbete om händelsen.

Nu ligger jag alltså i sängen, sträcker på mej - känner livsandarna komma, bloggen skulle handlat om mitt nya liv och om att må bra, och delvis gör den det. Du och bara du kan bestämma om du vill må bra eller inte, ingen annan kan sluta få dej att sluta röka,  gå ner i vikt , börja träna, tänka annorlunda -det är bara Du som kan bestämma dej för att nu är det nock. Nu räcker det - jag vill inte ha det så här. Och är det så att man kanske behöver proffissionell hjälp också då får man leta reda på det eller fråga sej fram. Två ggr i mitt liv har jag gått i terapi -jag skäms inte alls för det. Jag gick in som en trasig människa och kom ut om en hel igen. De ggr jag har gått, har jag kommit i kontakt med det om kallas för KBT, kognitiv beteende terapi. De är suveräna...de ställer frågor :varför gör du så? Hur tänkter du nu? Varför motarbetar du sej själv osv..man lär sej att se på själv lite grann från ovan och får på så sätt ett mer nyanserat sätt att se på sej själv och förstå varför man handlar som man gör. De belastar en inte utan ger en nästan nya ögon och man förstår hur man ska tänka till nästa gång.

Med tiden har jag lärt mej att inte vara kantig och hård, jag var det förr, slog mej fram med armbågarna, kände mej som om folk alltid tog mej för en självklarhet, jag kunde bita ifrån helt i onödan. Efter alla saker som nu hänt den senaste tiden är jag nu återigen tillbaka på ruta ett- men vet ni, jo jag är ledsen för det som hänt men mest för att jag är så missförstådd och att motpartnern just är uppe i sitt och sina tankar och vill inte lyssna. Det är då jag måste bestämma mej -jag kan inget göra något åt det, det är om det är, jag tänker inte låta detta försura mina tankar... Om jag gör det så säger KBT -varför gör du så mot dej själv? Tycker du att du inte är värd ett glatt liv?

 

Jag är värd ett glatt liv, och om jag så ska leva det ensam så gör jag det, finns inget i denna värld som hindrar mej från att må bra och tänka fritt. Jag får inte såra andra och det gör jag inte heller men jag får inte heller tillåta andra att såra mej.

 

Jag ligger kvar i min varma goa säng ska snart tassa upp och fixa lite frukost. Ser solen komma in mellan persiennerna och ler -säger som Ledin - det verkar bli en fin dag idag....