Lördagsfunderingar – lycka!

 

 

Så här lite nu på eftermiddagen så sitter jag här medan tvättmaskinen snurrar på och kaffet rinner ner med lite lördagsfilosofier. Är en lyckligt lottad kvinna med vänner omkring mig som tycker om mig och gillar vad jag gör och vad jag står för. Har ett bra jobb som jag trivs med och som jag känner att jag klan utvecklas med och igenom.  Har en underbar man vid min sida som jag tycker mycket om och han mig.

Har nu haft ett par semesterdagar och mått så där fantastiskt bra torts att förkylningen inte riktigt vill ge med sig. När jag igår stod i P:s kök och bakade kanelbullar, tittade ut igenom köksfönstret kom jag på mig själv med att känna – genuin lycka. Vi tog sen en riktig långpromenad utmed strandkanten – vinden tjöt och drog i mitt hår – men lycklig, jag fick ju gå där med någon som är mig riktigt kär och jag fick tillbringa mina semesterdagar och helgen nu också med honom.

 

Det är så lite som behövs egentligen för att kunna känna lycka – sitta på trappen i höstsolen med en kopp kaffe och känna solens strålar värma, nybakta bullar, någons hand, barn skratt, ett rent doftande kök, sovmorgon, ett gott glas vin, god mat, långa promenader i höstblåst, motorcykeln. Som sagt små ting kan göra saker annorlunda här i världen – upptäcka dom och låta de små lyckotingen ta plats i livet.

Berikar mitt liv med dessa små saker, ler åt glada saker, att inte lägga energi på sånt jag inte kan påverka, utan njuter i fulla drag av det liv som getts mig. Nu är det snart kväll och jag ska ner till P:s garage för att möra upp honom. Sen åker vi hem för god mat och gott vin. Och ännu en lycklig stund på jorden.