Summering 2012

Så har snart ett år till gått och det har hänt så mycket, sätter mig ner och funderar lite. Kan nog vara både bra och skönt att filosofera lite över allt. Det kändes så när Peter och jag besökte kyrkogården på julafton, ja det låter kanske konstigt men vi var ute för att köpa mer julmust och gick då förbi den kyrkogård där hans mor o bror var begravda. Alldeles intill minneslunden blev vi stående och båda fick tårar som rann, jag gick åt sidan och fick såna känslor som bara kan komma då upp i mig – otroligt att man kan känna sådan närhet med någon. Vi stod sen och bara höll om varann saknaden efter nära och kära var så otroligt stor och ingen av oss hade varit där en julafton men det kändes så skönt.

2012 – vad har hänt mer då. Upp och nedgångar naturligtvis. Många tråkigheter men även roliga saker – året började jobbigt bara - där i början av året så tog min förre detta chef livet av sig och vi stod alla där och fattade inget – hon – hon utav alla människor. Så lite man vet om folk och vad som rör sig inom dem. Sänder en tanke till henne när jag nu sitter här hoppas att hennes barn haft en bra jul trots allt. Sen bröt jag upp från ett förhållande som varit både bra men även stormigt och det var ett tufft beslut men var nog tvungen att inse att ett par skulle vi inte vara

Våren kom och med all underbar blomning och jag såg fram emot en skön och lång sommar. Hade fått ett fast jobb på rättspsykiatrin i Helsingborg och trivdes och gör det fortfarande enormt mycket. Roligt gäng med mycket skratt och intressant jobb. Men sommaren kom och inte blev den rolig. I maj skulle mamma opereras men under operationen så upptäckte man att henens s.k. status inte var så bra och hon återhämtade sig aldrig.

Så i juni förlorade jag min älskade mamma och det tog oss alla hårt. Jag åkte skytteltrafik fram och tillbaka mellan Norrköping/ Söderköping och Landskrona. Jag satt ensam hos henne när hon dog, höll hennes hand och smekte den medan jag sa till henne att mamma du får gå, du behöver inte stanna – vi klarar oss. När hon drog sitt sista andetag och försvann så kände jag hur lätt luften blev i rummet. Hon var borta saknaden stor men så skönt för henne.

Mamma jag kommer alltid att älska dig.

 

Efter hennes bortgång hade vi massor att göra – allt skulle delas och ordnas framförallt. Begravning var en av de värsta jag varit på – har förlorat både en bror och far före detta men nu så var det så klart, ett faktum vi var föräldralösa men ändå inte.  Efter begravningen så stod vi med en massa fina prylar som ingen av oss ville ha. Så syrran och jag som tillsammans med mamma hade ett stort intresse av loppisar anordnade en i hennes namn. Den Vivvis loppis ska bli återkommande på Kanaldagen i Söderköping i syrrans trädgård.

Sommaren flöt på i lugn takt – det var mycket musik och skratt och för första gången på tre år hade jag semester. Och vad det var skönt.

Sen kom hösten och det var dags att krypa in igen. Tända ljus, laga god mat som bouef bourgain och potatis gratäng. Gillar hösten också och den här hösten blev som en vändning i livet. Jag träffade Peter en kulen kväll på Landskronas kulturnatt och sen den dagen är vi bara – har nog aldrig träffat någon som allt bara fungerar med.vi är båda drakar enligt kinesiska horoskopet och trädrakar – det som är typiskt för såna är nog att de är omtänksamma, solida och generösa – och vid tanken på de orden så vet jag ju att det stämmer. Det sägs att det är mycket sällsynt att två Drakar blir kära i varandra, men skulle det trots allt hända kan det bli något alldeles extra och det låter väl bra.

 Han har introducerat mycket nytt hos mej, inte bara många nya vänner utan exv. inte trodde jag om någon frågat om mej om jag skulle åka båge någon gång - nej, nej inte jag äsch nej. Men när känslan av att det bara känns så bra hela tiden så finns inga tankar på att ge upp eller att se det som tja något nu bara. När känslan av välbefinnande och trygghet alltid finns där mår jag bra.  Vi är båda gamla nog för att inse att det gäller att ta våra likheter och olikheter och se dem som en tillgång – vi är på samma ställe i livet o båda vill sätta sin prägel och avtryck. Och just detta att vi båda vill gör ju saken lättare.

Jag ser mig leva med Peter länge, länge – tycker så mycket om dej gubben.

Så står jag här nu då i december månad och med ett helt nytt spännande år framför mig. Det är bara några skälvande dagar kvar av detta år. Vet att mycket roligt kommer att hända och vet att jag går in i det nya året mycket lugnare än vad jag gick in i 2012. Ser verkligen fram emot det här. 2013 den nya långa resan ska snart ta sin start här och jag med den.