Förälskelse kontra kärlek

Förälskelse är väl det som får oss människor att bli helt konstiga av oss. Att vara nära någon annan människa som vi tycker om och älskar får oss att både bli varma inombords men också att vi kan ge värme till andra ger åtminstone mej tillfredställe utav glädje och tillfredställelse.

 

När kärlek eller förälskelse uppstår så tar hjärtat över all hjärnfunktion, men vi ger gärna upp utan någon som helst protest för just förälskelser får oss att må bra. Vi bara slänger oss ut – med en totalt orädsla som är så fantastisk.

 

När vi talar om kärlek brukar man skilja på en romantisk kärlek och en passionerad förälskelse. Ordet passion betyder egentligen lidande. Den franska författaren och filosofen Voltaire hävdade att Lyckan är en dröm och lidandet verklighet. En del hävdar att förälskelse handlar om ett psykotiskt tillstånd medan kärlek handlar om förnuft. De skiljer alltså på kärlek och förälskelse

I förälskelsen luckras gränserna mellan det egna jaget och den andra upp. Man blir mottaglig för en annan människas väsen, ofta rent av uppslukad. Den andra personen upptar plötsligt alla ens tankar och allt annat blir mindre viktigt. Hunger- och trötthetskänslor minskar, sexlust och behovet av närhet ökar. Förälskelsen är en underbar kraft som även kan vara en dörr till förändring, en möjlighet att utveckla nya sidor hos sig själv och förändra riktning i sitt liv. Förälskelse är en stark drift förknippad med lycka och njutning, energi och närhet. Förälskelsen förbereder oss för kärlek, men där kärleken kan vara livet ut varar förälskelsen vanligen bara några veckor eller månader.

Samtidigt är förälskelsen en tid när man är öppen och mottaglig för att förändras och där kärleksrelationen kan vara en hjälp för att utvecklas i sitt sätt att relatera till andra – att mogna och växa tillsammans genom relationen. Under den perioden ser man möjligheter man kanske aldrig annars ser, man har en otrolig kraft och kan förändra mycket hos sej själv.

 

Enligt forskarna så kan man exakt biologiskt likna den omtumlande känslan som vid förälskelse kan  liknas vid ett narkotikarus, så stark är den. Och lika underbar som besvarad kärlek är, lika ont gör ett svek.

För att vara förälskad är som att vara berusad. Och förälskelsen frigörs genom våra starka känslor för den andre. Bland annat sätter kroppens eget opiatsystem igång och som kan liknas vid kemiskt amfetamin, nästan fördubblas och gör att vi får lustfylld energi, knappt känner någon hunger och får ett hjärta som slår.

 

Så som slutkläm kan man väl säga att vårförälskelser inte är så konstigt men det är väl nu på hösten när mörkret smyger sig in som vi skulle behöva en rejäl dos av allt detta. Få sitta i tvåsamhet med en massa ljus tända, äta romantiska middagar vid ett dukat matsalsbord, diskutera till långt in på natten och sen älska passionerat.

 

Och jag längtar – för jag är inte förälskad just nu – men du sköne man kom gärna förbi. För tror du inte på kärlek vid första ögonkastet så kan jag gå förbi en gång till ;)