Omfamna kärlekens mirakel, älska och tro på passion, ren
kärlek och ying och yang”
Dessa ord har jag på min rygg, som en påminnelse om att
vara rädd om det jag har. Att vara rädd om mina kära, vänner, familj och inte
låta små saker störa och förstöra. Det är lätt att genom missförstånd och lätt
flugna ord såra varann även om man inte tänkt sig att göra det. Sånt händer
varje dag. Jag satt och tänkte idag på
var jag står i livet. Jag lever ensam om man inte bortser från mina dammråttor
som vägrar att flytta hemifrån, men inte är jag ensam för det. Jag har massor
med fina vänner som bryr sej om mej och jag om dem. Vi ses inte varje dag,
kanske inte ens hörs av eller ens skriver en rad till varann men vi vet att vi
finns där. Om det kniper så lånar man sin axel för att låta någon för en stund
luta sej emot den. Det är så lite som behövs för att visa att vi bryr oss.
Medmänsklighet kallar vi det för – att vara en
medmänniska är också att vara humanist. Den
positiva livssyn som frodas inom humanismen ger en tilltro till människan och
till att vi som människor får tillåtas att tro på vad vi vill, vilken Gud vi
vill. Min tro bygger på Buddismen – det stod klart för mej när jag år 2000
besökte Sri Lanka och staden Kandy. Där i templet som sägs härbärgera Buddhas
tand blev jag varse om min tro och min önskan hur jag ville leva. Jag hade
varit en sökare i många år men när jag med en lotusblomma i hand klev in där
och möttes av leende människor och kände den ro som flödade där inne så blev
jag så lugn i mej, i min själ. Äntligen hade jag hittat hem. Låter så klychigt
men den känslan är det enda som jag kan rubricera den som – kommit hem. För
liksom inom humanismen så finns inom buddismen tron på människan och dess egna
kraft och att godheten kommer inifrån och inte uppifrån. Människans lika värde
och att vi alla ingår i ett socialt sammanhang som inte behöver innehålla
magiska krafter och andliga inslag. Musiken, konsten, litteraturen är andliga
sidor hos oss människor utan övernaturliga inslag.
Fortsätter att fundera och filosofera…..återkommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar