Livet som

singel

Jag har sedan en tid tillbaka varit singel, visst ett kortare förhållande har jag varit involverad som det så fint heter i – men insåg snart att jag var inte redo för något nytt ännu och drog mej således ur det. Det kändes som om jag målades in i ett hörn där jag inte allas ville vara och att jag ville ha mej själv för mej själv om så bara för en stund..

 

Många människor har svårt för att vara ensamma, de skulle aldrig erkänna det eller många skulle inte göra det i alla fall. Själv tycker jag att det är skönt och rogivande. Inte bara det att jag får välja alldeles själv vad som ska ses på tv, ätas till middag, när jag hoppar i säng och inte heller någon som har konstiga upptåg på gång som om man ska hänga på ska vara pigg och alert för att följa med på. Även det som ibland är tvärtom – för tvåsamhet kräver ju att man kompromissar och lyssnar in varann. Ibland så har jag ju jättemycket extra energi och om då den andre bara vill ligga i soffan en hel helg så kan man ju galen. Singellivet ger mej tid att sitta i lugn och ro, i avskildhet, eller springa naken runt i vardagsrummet, eller i hemlighet titta på de filmer som ingen annan egentligen erkänner att de tittar på.

 

 

För mej som faktiskt varit mer singel än parbo ( nytt uttryck) så har jag aldrig haft problem med det. Visst alla vill väl ha en relation men för mej så får det inte kosta för mycket. Kanske har jag blivit bekväm med åren, gillar väl läget. Det ger mej chans till att liksom vila djupare i mej själv, fokusera på mej själv som jag har svårt för i en relation ( måste sätta upp det som mål att lära mej ta plats i en relation mera).

När jag är i en relation ger jag väldigt mycket, tror mej nu ha förstått att jag glömmer mej själv ofta och tar inte så mycket plats – så nu när jag återigen är själv så känner jag att jag kan lyssna på min själ och mitt hjärta lite mer. Att våga släppa taget ... att säga Ja! till det som är sant. Att lära mig leva och ha tillit till livet... att börja förstå att all förändring leder till något bättre. Att inte fightas för att hålla kvar något som inte stämmer längre.

 

 

Att avnjuta singellivet handlar om helt andra saker. Som hur skönt det är att inte vara känslomässigt bunden. Inte behöva tänka på någon, noja över någon, pirra över någon. Istället frigörs tankar till att fundera på allt ifrån texter man vill skriva, tavlan jag vill måla, vart man vill jag resa på semester eller flera timmars koncentrerat Rubiks Kub-lösande ( som om det är intressant då ). Magpirr kan jag få på annat sätt. Typ dansgolv, sällskapsspel eller ett par örhängesfynd med Jesusikoner på.

 

 

 

Att leva som singel handlar också om hur förbannat skönt det är att sova själv. Hello 160 centimeter att ligga på diagonalen i! För att inte tala om faktumet att man kan sova i ett gammalt linne, raggsockor, ögonmask och med en gammal nalle i famnen utan att någon kan klaga över ens osexighet. Tänk på att det kommer en dag då du kommer att dela säng med någon som kommer att klaga om du tar för mycket plats, som du måste dela sovovanor med och som kommer att tvinga dig att bortprioritera din nalle till förmån för något svettigt skedliggande, ( dåligt skämt jag älskar att ligga sked )

 

 

Det handlar ju också om att slippa kompromissa. Tänk det kommer en dag då du definitivt inte kommer att få välja film helt själv. Du kommer inte att kunna se alla amerikanska dramafilmer som du själv har ett fånigt intresse av och istället kommer du tvingas välja mellan två helt olika splatterfilmer som du absolut inte vill se men älsklingen vill ju det.
Tänk nu också på all tid som bara är din och ingen annans. Det kommer att komma en dag då det kommer att finnas någon som klagar över att du vill sitta uppe halva natten och kolla på Jane Austen filmer och tårdrypande dra ut mer taopapper och sucka ” oh va härligt” - istället för att kela och ha sex, hur mycket du än förklarar att Colin Firth ju är kung och ursexig.

 

Den dagen kommer att komma. Jag vet att många längtar efter den och alldeles säkert kommer det att vara helt lovely. Men fram till dess är det definitivt bättre att sitta i fula mjukisbyxor och snyfta till ännu en Jane Austen och sova på diagonalen än att bara längta och sakna.

Om vi börjar förstår att vi skall leva framåt så kan en känsla av tillit växa och en samklang med livet själv infinna sig. Att leva framåt betyder att expandera, våga leva i nuet och se vad som vill komma till en. Inte att ha fokus på det som har varit. Det är över. Även om den gamla partnern och du kommer att komma tillbaka till dig så är även det på ett nytt sätt.

De flesta säger att de känner smärta när de är ensamma, många far fram och tillbaka in i olika förhållanden och stannar sällan upp och njuter och känner efter.

 

Vi har fokus och tankarna hos någon annan, och på att vi tror att normen och livet ska vara då – kanske att andra förväntar sig att det ska vara så fast det inte alls är de förväntningarna som finns. Vi tror oftast att den andre skall komma göra oss lyckliga. Denna smärta kan upplevas som ett tomt hål inom en. Det kan också vara minnen av att vara lämnad eller inte duga från barndom eller uppväxt som kommer till ytan.

 

Om man då istället tar och vänder sin uppmärksamhet inåt och försöker se vilka tankar och känslor som finns och börjar sortera upp bland dom, ja då kan man lära känna sig själv bättre och få fokus och förstå sej själv på ett annat sätt. Då har man gått från att ha fokus på någon annan till att omfamna det som sker inom dig. Så varför inte göra det bästa av den tid som jag har just nu som singel? Jag lutar mig tillbaka, gör vad jag vill, och tänker på mig själv. Jag kan ju aldrig veta vad jag kan åstadkomma förrän jag försökt!

 

 

Så ta singellivet som en utmaning! Kom igen det svänger ju !