Vänskap….

 

För många år sedan fick jag en vän, en vän som skulle till att följa mig genom många år. Vi träffades som brevvänner 2002, via en förmedling i Skottland. Det som till en början visade sig vara en platonisk vänskap med mailväxling 2-3 gånger i veckan utvecklades snart till en mycket djup vänskap.

Han, Edward Mooney Jr, bor och arbetar i Kalifornien på Quartz Hill High School, på den tiden delade vi även yrket och kunde diskutera skillnader och likheter men även moraliska värderingar som vi fann att vi ofta delade. Vi har samma politiska åsikter och samma värderingar vad det gäller barnuppfostran och skolans ideologi.  Under åren som gått hart vi stöttat varandra genom både glädjestunder och sorger . Även om avståndet hela tiden har varit enormt så har vi funnits där för varandra i tankar och funderingar.

 

När vi började skriva till varandra så var jag sjukskriven för utbrändhet men då på väg tillbaka till livet. Han kom att bli en enorm stöttepelare som jag kunde dela mycket med i den upplevelsen. Därefter dog Edwards far och jag fanns där och vi pratade mycket om hans uppväxt och hans fars inställning till hans yrkesval etc. Hans far tyckte inte att han yrkesval var något för en man, en man borde inte vara lärare utan ha ett riktigt jobb. Vad nu det var som inte är mer värt än att fostra vår kommande generation. Ibland när jag går in på Edwards sida kan jag se studenter skriva och tacka för bra föreläsningar och annan god hjälp han gett dem, han har som många andra blivit lite av en förebild även för mig.

Under ett par år kom vi dock ifrån varandra, av olika skäl, men till slut så letar jag upp honom en dag. Jag hade tappat bort hans adress men visste en sak om honom – han var författare och hade fått böcker publicerade och även varit nominerad för Pulitzer priset. Så jag tog resolut och googlade på Edward Mooney Jr – och vips där var han. Den mailadressen jag fann var en till förlaget men jag skrev på vinst och förlust. Det tog inte många timmar innan Edward svarade och vi var i full gång igen och uppdaterade varandra över vad som hänt i livet. Nu var det ju så att vi fanns både på Facebook så där sköter vi idag vår kommunikation mer än via vanlig mail.

Det visade sig bland annat att Edward äntligen tagit tag i sitt proffessorsskap - han har en dröm att innan han går i pension så ska han bli professor. Häftigt tycker jag, så nu pluggar herr Mooney Jr för sina doktorsstudier på Northeastern University i Montana. Och vad jag vet så är han snart klar.

Jag skrev att han skrivit böcker och det är en underbar historia om Joseph och Anne – boken The Pearls of the Stone man finns tyvärr inte utgiven på svenska men är väl värd att läsa. Den har nu blivit en trilogi och filmrättigheterna har köpta av en japansk filmmakare och man ligger i startgroparna för att spela in första delen.

Han har rötter från både Irland och Italien och är väldigt fascinerad av Skandinavien. Han älskar Sverige och Danmark något som glädjer mig och många andra. Han har ett har ett intresse bland annat kan verka lite unusual men det kanske det inte är, han älskar flaggor, så när jag fyller år bland annat händer det att ha i Kalifornien hissar den svenska flaggan och skickar över en bild på det. Och det påminner mig om en sak – jag har lovat honom en gåva. En dag kom ett mail om en förfrågan ….kan du ordna en sån här till mej??? På bilden var Skånes flagga – så det är väl bara att sätta fart och se om jag kan hitta någon ..

 

 

The Pearls of the Stone Man

https://www.facebook.com/northeastern?rf=105690226130720#!/groups/50690890795/